Trött

Idag är det 7:e dagen i rad på jobbet, jag börjar känna mig sliten. Det är inte det att det är mycket att göra, för det är det inte. Det är tvärdött men man blir trött när man inte gör något och så har jag ju inte varit hemma och vilat ut mig på ett tag nu.
Man behöver ha en dag då och då för att inte göra något alls, eller rättare sagt man behöver en dag då och då för att vara privat Linda.

För hur man än vrider och vänder så är jobb Linda och privat Linda två olika personer. Dom är lika varandra, dom är båda snälla, glada, ibland lite bittra. Men privat Linda är så mycket slappare än jobb Linda. Privat Linda kan ha lite trasiga kläder, kan gå ut och hugga i på gården om det behövs, kan sitta som en hösäck i soffan och gapskratta åt något som kanske inte va så skitkul egentligen, kan också gråta ögonrn röda åt något som kanske inte ens va så sorgligt. Jobb Linda sitter med rak rygg, skrattar åt alla skämten med ett hahaha skratt. Jobb Linda är så som man ska vara som receptionist.

//L