Snor

Vet ni hur många gånger jag tänker på något och sen tänker att det här måste jag skriva om på bloggen, sen när jag väl sitter och ska skriva här så minns jag inte vad jag ska skriva.. Det händer hela tiden!

Men detta inlägg ska handla som snor!
Så här är det, jag hatar snor, jag klarar inte av snor, jag mår illa av att skriva om snor. Malin brukar skämta och säga att det kommer vara synd om mina snoriga ungar som aldrig kommer få sitt snor borttorkat av sin mamma. Bellas stora nöje under förkyldningstider va att snyta sig och sen jaga mig med pappret och säga "Titta titta"!
Jag snyter inte ens mig själv för jag tycker att det är så jobbigt med snor. Och även om Malin alltid bara skämtat så har jag allvarligt funderat på hur det ska gå för alla vet att barn snorar och jag vill ju ha barn.

Men nu ska ni få höra. Jag har torkat snor idag!!
Lilla katten Nisse är tydligen förkyld. Dom vi fick honom av hade varit till vet med honom men det ska tydligen gå över. Idag satt han på bordet och jag klappade på honom så börjar han nysa, två jättenysningar så tittar han upp och hela katten är full av snor! Först fick jag lite panik men sen lugnade jag mig, gick och hämtade toapapper och torkade nyllet på den lille.
Det är väl så att när man vet att denna lilla varelse som inte kan ta hand om sig själv så tar något annat över, det va något inom mig som bara gjorde.. utan att tveka så bara torkade jag snoret.
Så jag kanske inte behöver oroa mig mer nu, mina snorungar kommer inte behöva gå snoriga!
Ett litet steg för mänskligheten, ett stort steg för Linda!

//L