Kärlek

Innan Tony åt jag antidepresiva, dubbla doser lyckopiller för att klara av något så enkelt som att gå på Ica och handla. Innan Tony va jag tjejen som kom till en fest med en stor juice och en 70'is vodka. Det va det som behövdes för att släcka den brinnande törst inom mig. Innan Tony va jag självdestruktiv på alla möjliga sätt trots lyckopiller!

Den som tvivlar på att Tony är bra för mig kan inte ha känt mig innan. Han gör mig lugn, han tar bort obehaget som funnits i mig, han gör mig glad.
Jag älskar Tony så otroligt mycket, jag önskar att alla jag känner kunde få ha det såhär. Han är den jag vill gifta mig med och skaffa barn med. Han är den jag inte vill leva utan!
Jag är så glad att även efter 5 år under samma tak så kittlar det fortfarande i magen när jag tänker på honom!

Det är klart att det finns dagar jag inte mår bra. Inatt låg jag vaken i flera timmar och kunde inte sluta tänka dom där jobbiga jävla tankarna som bara kommer som en käftsmäll. Men hade jag inte haft Tony bredvid mig vet jag att jag inte hade legat kvar. Det blir som ett stort hål i kroppen och det ända sättet att täppa igen det är att göra något dumt, något mycket dumt.
Men som sagt jag låg kvar, vred och vände men låg kvar!

//L