Ikväll när jag va på väg hem och va nästan hemma så låg det en bil i diket och en man och kvinna stog mitt i vägen. Jag stannade men kunde inte göra så mycket eftersom min bil är så liten. Dom skulle försöka stanna nån annan så jag åkte hem. Men jag fick så dåligt samvete när jag kom hem så jag tvingade ut Tony i audin så åkte vi och tittade. Men dom hade fått hjälp och va inte kvar. Men jag lovar att hade vi inte åkt hade jag inte kunnat sova och legat och grubblat i evigheter på hur det gick för dom.
Tänk om det varit jag?
Alltid när jag kör bil och ser någon stå efter vägen så försöker jag tänka "Tänk om det varit jag!"
När en ensam tant hade fått punka lånade jag ut min mobil, när en kille kört i diket mitt i skogen stannade jag och fråga om jag kunde göra något.
Man kan inte ta för givet att alla har en telefon, att dom väntar på någon eller att nästa bil kommer att stanna.
Jag ska ta med mig detta i livet, jag ska föröka tänka "Tänk om det varit jag!" vid alla tillfällen då jag ställs inför en situation med en medmänniska. Ja det finns mördare våldtäcksmän och psykon, men ska man verkligen skita i alla andra för att det finns några rötägg?
//L
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar